Jag måste egentligen skriva en låtsas-lektionsplanering till ett dumt internationellt projekt som inte gjort något som helst nytta annat än att skämma ut Umeå Universitet. Den ska vara klar till imorgon när jag och Fredrik ska styra upp vår presentation. Men jag känner mig inte särskilt motiverad.

Sen måste jag egentligen skriva en riktigt lektionsplanering som ska användas imorgon med riktiga elever. Ska ha genomgång på Perfekt, typ det lättaste som finns, men känns ändå som om jag kommer att röra till det för mina stackars sjuor. Sen känns det som om alla tycker att jag ska göra det så himla mycket mer komplicerat än vad det egentligen är. Är ju bara att säga: "Perfekt betyder något man har gjort. Har på engelska kan översättas till have eller has. Om det är he/she/it så är det has som gäller, annars alltid have. Efter har lägger man till tredje temaformen på verbet (perfekt particip) - skitlätt va?". De ska alltså jobba med det här en timma. Min genomgång lär vara över på 3 min och ingen kommer ha fattat något. Därför känner att jag borde göra någon slags planering.

Men just nu orkar jag varken skriva en planering på låtsas eller en på riktigt.